lördag 18 september 2010

Ledsamheter...




Vad säger man till en person som man ska träffa för sista gången - någonsin...? Det är sista gången jag kommer träffa honom, sista gången jag kommer se honom, sista gången han pikar mig för att jag är så smal, sista gången han frågar mig hur det går med pojkarna, säger att jag ska sluta ränna med pojkar så jag inte blir så mager, sista gången han kommer med en fräck och magstark kommentar...sista gången...allra sista gången jag kramar om honom...

Mitt hjärta brister, min mage värker, tårarna rullar ned för mina kinder, ned på halsen och färgar mina jeans mörka...det är så definitivt. Jag får bara en chans, en enda chans att säga det jag vill, förmedla det jag vill att han ska veta, det jag vill att han ska ha med sig...med sig på hans sista färd...



Underbara du...jag älskar dig och jag kommer aldrig - aldrig någonsin glömma dig!

//Din Sara


4 kommentarer:

  1. Vet inte vem du pratar om, så klart, då jag eg inte vet mycket alls om dig annat än det jag kan läsa på FB.
    Men jag tycker mig kunna förstå att det handlar om ngn som lämnar oss när nere för gott, och det skär i hjärtat att du är så ledsen. Men ledsen ska du vara, annars vore ngt fel.
    Sänder över en kram och hoppas att du får sagt det du vill ha sagt, och att det onda i sinopm tid går över.
    *kram*

    SvaraRadera
  2. Tack, snälla Johanna. Det värmer mitt hjärta. *kramar*

    SvaraRadera
  3. Fan vad bra skrivet Sara! Du sätter orden på dina tankar och känslor som berör innerligt. Det är bra att du är ledsen och tillåter dig att bearbeta din sorg. Hoppas du kan finna tröst och omtanke hos dina nära och kära. Sköt om dig..

    SvaraRadera
  4. Tack, Allan...
    Är det något jag lärt mig så är det att alltid tillåta mig att känna, för utan det finns jag inte...

    Jag är hög och lyckligt skattad som har de bästa vänner en flicka kan önska sig. Med dem tar jag mig igenom allt...

    Tack än en gång för de fina orden och din omtanke // Sara

    SvaraRadera